Precis den här lilla, svarta, LOVELY knorten är den som får min karaktär att svika mig, så fr.o.m. nu överger jag din blogg ett tag framöver... Puuhh!!! Ja, ngt sötare va länge sen jag såg;)
Jenny: Jepp, han är så fin! När jag inte sitter nere och kollar på dem, sitter jag och kollar på bilder av dem. Jag är som värsta kärlekskranka tonåringen som förälskat mig. De är helt ljuvliga. Dessutom är de otroligt jämna. Utan märkningen hade jag inte sett någon skillnad knappt. Men du måst absolut komma ner och kolla på dem! Och fortsätta kolla bloggen! Du kanske med blir så förälskad att du inte kan stå emot... **hihi** =)
Susanne: Jag tror faktiskt att de här valparna till och med skulle frälsa en goldentjej som du. Å andra sidan är jag förälskad och således inte ett dugg att lita på. Jag bara tycker så mycket om dem och tror att hela världen gör det med ;)
Jag måste erkänna att Hugo är väldigt fin! Underbart uttryck! De andra är såklart också fina, men jag hajade till när jag såg Hugo (vägrar kalla honom Bosse)! Kramar till dig och de fyra små genierna och deras föräldrar!
Den måste suttit hårt inne Ronnie! Men visst är han alldeles underbar, det kortet blev utan tveekan det allra bästa. I verkligheten är de så lika att jag inte ser skillnad på dem utan märkning. Håller mamma upp två, kan jag omöjligt säta vilka det är. Vad det gäller namnet så får du nog vänja dig vid att kalla honom Bosse, eftersom hans ägare bestämt så. Mamma har också extremt svårt för Bosse - men jag hävdar att vi tar namnet från den inkompetente mannen och låter valpen få prägla namnet! Du måste komma ner och hälsa på snart! KRAM
Så fina valparna är!!!
SvaraRaderaKram
Precis den här lilla, svarta, LOVELY knorten är den som får min karaktär att svika mig, så fr.o.m. nu överger jag din blogg ett tag framöver...
SvaraRaderaPuuhh!!! Ja, ngt sötare va länge sen jag såg;)
Tack Annika!
SvaraRaderaJag är löjligt förtjust i dem, riktigt förälskad. De är så fantastiskt fina och mysiga.
Jenny: Jepp, han är så fin! När jag inte sitter nere och kollar på dem, sitter jag och kollar på bilder av dem. Jag är som värsta kärlekskranka tonåringen som förälskat mig. De är helt ljuvliga. Dessutom är de otroligt jämna. Utan märkningen hade jag inte sett någon skillnad knappt. Men du måst absolut komma ner och kolla på dem! Och fortsätta kolla bloggen! Du kanske med blir så förälskad att du inte kan stå emot... **hihi** =)
SvaraRaderaSå underbart söta. Jag förstår att du är förälskad.
SvaraRaderaKram
Susanne: Jag tror faktiskt att de här valparna till och med skulle frälsa en goldentjej som du. Å andra sidan är jag förälskad och således inte ett dugg att lita på. Jag bara tycker så mycket om dem och tror att hela världen gör det med ;)
SvaraRaderaJag måste erkänna att Hugo är väldigt fin! Underbart uttryck! De andra är såklart också fina, men jag hajade till när jag såg Hugo (vägrar kalla honom Bosse)!
SvaraRaderaKramar till dig och de fyra små genierna och deras föräldrar!
Den måste suttit hårt inne Ronnie!
SvaraRaderaMen visst är han alldeles underbar, det kortet blev utan tveekan det allra bästa. I verkligheten är de så lika att jag inte ser skillnad på dem utan märkning. Håller mamma upp två, kan jag omöjligt säta vilka det är.
Vad det gäller namnet så får du nog vänja dig vid att kalla honom Bosse, eftersom hans ägare bestämt så. Mamma har också extremt svårt för Bosse - men jag hävdar att vi tar namnet från den inkompetente mannen och låter valpen få prägla namnet!
Du måste komma ner och hälsa på snart! KRAM
Ett geni - och med ett sånt uttryck - kan inte heta Bosse!!!
SvaraRaderaJa, absolut! Skall komma ner innan valparna flyttar - när gör de det?
Idag hade jag en Bosse-tröja på mig på jobbet... Bosse-tröja...
SvaraRadera