Den gigantiske tvätthögen minskar samtidigt som kläderna i garderoberna att öka lite.
Mozes har fått tre svåra dirigeringar. Målet är att han ska springa rakt, även om naturen inbjuder till små avvikare. Han lär sig och det är det viktigaste. Detta ska vi älta på någon månad innan vi börjar träna svåra och nära dubbelmarkeringar. Lite extra teckenträning ska det också bli innan vi anmäler till ökl jaktprov. Jag anmäler inte gärna och när jag gör det vill jag att vi ska få en etta om inget oförutsett händer. Jag är inte en person som chansar och hoppas på tur. Samma sak har det alltid varit med mina inlämningar till universitetet, ofta har de varit alldeles för överarbetade. Vid årets skolavslutning sa KFs fröken att KF måste räcka upp handen trots att hon inte helt säkert har det perfekta svaret. Jag antar att det får hennes pappa lära henne, för jag lär ju sabba det än värre...
Coco har fått några linjetag och närsök. När hon fattar vad jag menar är hon en stjärna. Så vi fortsätter öva på vår kommunikation. Hon kan sätta sig vid visselsignal nu och det är bra! Men fotgåendet måste prioriteras.
Idag när jag tränade Moz stack en grå nos och två pigga ögon fram. Det var Maja som ville hänga på. Det fick hon förstås inte, men jag blev glad av att se att glimten i ögat är tillbaka.
Igår var det kokhett ute och Moz & Co fick simma lite. Maja fick svalka sig någon minut och man riktigt såg hur lycklig hon blev.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar