Sidor

onsdag 5 november 2014

Älskade höst

Vissa jakter är mer speciella än andra. Här kommer Mozes med en and. Det var en riktigt bra dag. En sån där dag man njuter av varje sekund och sedan minns tillbaka till med glädje.

måndag 3 november 2014

Höstlov

Vi har det rätt fint här i Blekinge.
Levenghyl Mona "Mozes" & Duvkullans Gimlet "London"

måndag 27 oktober 2014

Mozes har fått sin andra etta i ökl

I lördags gick allt precis som det skulle. Vi var på jaktprov i Halmstad. Jag var inte speciellt nervös och Mozes måste ha märkt det, för han var precis som hemma på träning och tyckte det var riktigt kul. Han såg högst besviken ut när provet var klart och jag satte på kopplet.
Jag är nöjd med både Mozes och min insats.

måndag 13 oktober 2014

Mozes 1:a pris ökl jaktprov

Mozes efter provets slut
Igår söndags startade vi på återigen på jaktprov. Denna gång i första paret. Vår parkamrat var en härlig flat som jobbade i stor samstämmighet med sin förare. Eftersom vi gick i första par hade vi inte sett något av varken mark eller upplägg innan vi kom till själva uppgifterna. Det fanns således ingen tid att tänka igenom hur jag skulle agera och eller skicka, det var bara att köra. Provet var inte helt lätt, utan kändes lagom utmanande. Det gick bra, både för Mozes och parkamraten. De var tysta, följsamma, uppmärksamma på allt som hände och på oss förare och hade båda trevlig fart. Faktum är att domaren efter provet sa att det verkade helt onödigt att ge två muntliga kritiker när hundarna uppfört sig på precis samma sätt. Domaren sa även att vi under dagen skulle få se om provet var så lätt som Mozes och flatten fick de att se ut som, eller om de båda bara varit suveränt bra. Hon sa det med glimten i ögat, för hon visste förstås precis hur svårt provet var och var de största fallgroparna fanns. Våra jaktprovsdomare är ju både väldigt erfarna och kunniga. Jag anade att vi skulle få en varsin etta, men vi fick vänta åtta timmar tills prisutdelningen för att få det bekräftat. Det blev inga fler ettor under dagen och det blev faktiskt endast en tvåa, resten fick treor eller nollor. Så nog fanns det svårigheter i provet, främst vattendirigeringen.
Jag är så otroligt nöjd med Mozes fina arbete. Så här i efterhand kan jag se att jag skulle kunna ha agerat lite annorlunda vid ett par tillfällen för att optimera hans förutsättningar. Men det är ju så, Mozes är fast med mig som förare och får nog vänja sig vid att det blir vissa misstag ibland och att jag kan stressa upp mig. Vi måste ändå lösa uppgifterna tillsammans och det gjorde vi bra igår.

Jag vill verkligen tacka SSRK Södra för två suveränt arrangerade prov. Mycket trevliga provledningar, bra domare och suveränt bra stämning bland provdeltagare och publik.

lördag 11 oktober 2014

Mozes 2:a pris ökl jaktprov

Mozes i passivitet under provet
Det blev en tvåa för Mozes idag på jaktprovet i Älmhult. Lite olydig på dirigeringarna, men löste dem bra ändå. Stabil och säker på markeringarna, både på land och vatten. En av två som tog in alla på söket (det blev ingen etta alls på provet). Det finns en första gång för allt, det är något man ofta, allt för ofta, blir påmind om på jaktprov. Idag när parhunden sökte var inte Mozes helt tyst. Det var som diskreta suckar av uttråkan.
Provet hade sina utmaningar och en bra dag hade vi klarat det bättre. Idag är vi nöjda med den 2:an vi fick.
Var jag däremot inte är nöjd med är min nervositet. Det var så intensiv idag att den tog bort det mesta av glädjen. Jag hoppas finna glädjen åter imorgon, då vi ska starta igen.

Sammanfattande kritik: En hane som genomför dagens prov på ett bra sätt. Har idag sin styrka i markerings- och sökarbetet. Belastas idag pga ngt omständig vattendirigering samt att han låter i passivitet.
Underbart vackra provmarker

söndag 5 oktober 2014

Working test, wt

I lördags startade Mozes och jag på working test i Ystad. Med startnummer 36 fick vi börja på station nr 4. Det var en dirigering och trots att jag varit lugn hela morgonen satte nerverna in ordentligt. En dirigering rakt fram, stoppsignal och tecken till vänster. 20 p (av 20 möjliga)
Nästa station var fotgående en liten bit sedan en enkel enkelmarkering. Jag trodde Mozes skulle spika den med förbundna ögon, men han kom för långt. Med tanke på att vi ska starta på jaktprov nästa helg, ville jag inte blåsa och dirigera på en markering, så jag stod tyst tills domaren bad mig kalla in honom. Ibland blir det lättaste det svåraste. Vi fick 2 p, tröstpoäng för det fina fotgåendet sa domaren.
Station 3 var en walk up i par för en engelsk domare. Den kunde inte gått bättre, på walk up kommer Mozes verkligen till sin rätt. Hans lugn, stadga och uppmärksamhet gör att vi båda kan lägga koncentrationen på markeringarna. 20 p.
Vår fjärde station var först en markering och sedan en dirigering åt samma håll men längre ut. 20 p.
Det var engelsk domare på den sista stationen. Det var utan tvekan den mest kluriga stationen. Först en enkelmarkering rätt långt bort i vatten (vi stod ca 30 meter uppe på land och sikten var rejält skymd). Den fixade Mozes perfekt. Nästa markering kom uppe på land efter vattnet och där fastnade Mozes i vattnet. Jag fick hjälp till för att få upp honom på land och till rätt ställe. I mitt tycke bliv det för många signaler, men domaren verkade nöjd och belönade oss med 16 p.
Sammanlagt fick vi 78 poäng vilket gjorde att vi nådde dagens mål, ett förstapris. Gränsen går vid 75 p. Eftersom vi har en etta sedan tidigare i ökl innebär det att vi är uppflyttade till elitklass. Såhär i efterhand är jag lite förundrad över den missade enkelmarkeringen, men samtidigt väldigt stolt att vi inte gav upp utan laddade om och trots en helt misslyckad station klarade den magiska gränsen. Vi åkte hem innan prisutdelningen eftersom mamma skulle jobba. I efterhand fick jag höra att domare Åsa Simonsson valt Mozes till bästa hund på vår första station (eg st 4). Kul!

Tack för ett väldigt trevliga arrangerat wt!