Hem ljuva hem

Jag behöver inte dagligen kollas av läkare utan nu kan distriktsköterskan komma hem till mig istället. Kanon, eftersom bilåkning numera alltid resulterar i tårar av smärta. Men något vidare roligt att få sovrummet förvandlat till ett sjukrum är det inte.

När sköterskan varit här var jag relativt pigg och smärtfri, jag slapp ju bilåkningen, så mamma och jag gick i snigelfart och kastade några markeringar. Jag tyckte inte Mozes var riktigt bra, inte tillräckligt distinkt på markeringarna och inga bjudande avlämningar. Jag vet inte om det berodde på att jag stod med stavar, fel uppladdning eller bara inte den bästa av dagar.

Vi gick en snigelpromenad också, med Coco i koppel och de andra lösa. Den absolut tråkigaste promenaden i mannaminne menar Coco. Hon tyckte ett tag att det var så illa att det stred mot de hundliga rättigheterna.

Hämden tog hon dock ut i förväg, nämligen i natt när hon rev ner alla galler och sedan massakrerade köket. Ett rum i huset som inte ser ut som ett sjukhus iallafall, snarare som ett dårhus.

Published with Blogger-droid v2.0.2