* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Idag på Buskelunds Katthotell serveras
- nykokt sill
- fransk lantpate (utgångsdatum i förgår)
- dansk salami (utgångsdatum i förgår)
- färsk (kokt) kyckling (utgångsdatum igår)
- gårdagens hemgjorda glass (äggula, grädde och äkta vanilj)
- ekologisk mellanmjölk (utgångsdatum igår)
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Det är väldigt kallt idag med alla fönster på övervåningen öppna. Note to self - nästa gång det ska spraymålas inne, välj en varm dag när alla kan vara ute och alla fönster stå på vid gavel. Eller ännu bättre, spraymåla ute.
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Eftersom jag uppenbarligen inte haft koll på vad i kylskåpet som gått ut, består dagens lunch av mammas hembakta bröd (TACK MAMMA), marmelad, ost och skinka. Jag lyckades också få ihop en liten tonfiskröra, men Klara-Fina tyckte den såg mer ut som kattmat, än det som katterna serverades. Fast det kan hon ju faktiskt ha rätt i. Men ni som kan era barnsånger vet att ...Macka, macka, allt som ligger på en macka. Macka, macka, disktrasemacka, jo jag tacka...
Mozes önskade att han vore en katt och tittade på sin skål med Doggy och sedan på spisen där kycklingen kokade. När han inte fick gehör för sina önskningar lämnade han helt sonika sin skål med Doggy och gick och la sig. Maja tackade och tog för sig. Är man dräktig har man inte råd att vara snobbig resonerade Maja och gick vidare till soporna, där jag som tur väl var lyckades hejda henne i tid.
Klara-Fina känner sig betydligt sämre idag och vill helst bara sova. Stackars gumman. Hon vill absolut inte vara ensam i sovrummet och det räcker inte med Maja. Varken Mozes eler jag klagar allt för högljutt över att ligga några extra timmar i sängen, men Maja njuter så mycket det bara går. I hennes dräktiga lilla värld är detta höjden av lycka. Trots att hon inte hann tömma soporna, så verkar hon ändå mätt och belåten. Mozes mage kurrar i kapp med hans snarkningar.
Hundarna sover, Klara-Fina halvslumrar och mumlar om att det trots allt är rätt mysigt att vara sjuk och jag håller på att bli beroende av datorns version av alfapet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar